I år får många hushåll en ny avgift på sin elnätsfaktura – effekttaxa. 

En kostnad som införs för att uppmuntra till en jämnare förbrukning av el över dygnet och minska belastningen på elnätet under högtrafik. Ett sätt att “Platta till kurvan” som vi alla fick lära oss under pandemi-åren. 

Effekttaxan innebär att ett hushåll betalar en avgift för den eller de timmar då man använt mest el, proportionerligt med hur mycket el man använde den timmen. På så vis blir det mer kostsamt att utföra elintensiva aktiviteter som att ladda en elbil eller köra flera hushållsapparater samtidigt. 

Syftet är att skapa ett mer hållbart elsystem och samtidigt ge konsumenter incitament att planera sin elförbrukning bättre. I själva verket är känsligheten för denna typ av avgift väldigt liten, något som beskrivs väl av Mats Nilsson och Magnus Söderberg i en nyligen publicerad Di debatt: https://www.di.se/debatt/effekttariffer-ar-ineffektiva-och-missriktade/ 

Att sänka effekten är att flytta förbrukningen – men inte alltid till det bättre 

Eftersom effekt (kW) över tid är energi (kWh) är en sänkt effekt liktydig med att flytta förbrukning till andra timmar, förutsatt att samma mängd energi behöver förbrukas eller laddas till ett batteri. 

Eftersom effekttariffen inte påverkar energipriset I första ledet är känsligheten för förbrukning mycket låg. Det kan tänkas att en villaägare inte drar igång bastun en viss månad för att undvika att skapa en effekttopp, men I praktiken finns det en kategori av förbrukare som överkuggar allt vad gäller effektanvändning; elbilen. 

Raymonds Simulator 

Som en del av utvecklingen av Raymonds styrsystem för smarta batterier har vi utvecklat en simulator för ett hushåll och dess energianvändning. Genom att köra 10-tusentals simuleringar per sekund för ett hushåll kan vi bygga modeller för optimering, och utvärdera dessa i hög upplösning för hushåll med olika konfigurationer. 

Men likaväl som vi kan simulera ett hushålls-dygn 50 000 gånger på en sekund kan simulera en månad för (i detta fall) 10 000 hushåll, och med en andel simulerade elbilar på dessa hushåll kan vi se ett mönster framträda. 

Grafen visar ett antal tusen villor ett vanligt dygn i november i Göteborg. Den blå linjen är baslinje för hushållets förbrukning. De gröna och orangea linjerna är elbilarnas förbrukning. För att se känsligheten vid ökande andel av elbilar testar vi med 20, 40, och 60% andel elbilar i hushållen. 

Alla simulerade elbilar körs i snitt 4 mil per dygn, och ju lägre laddning de har desto större ”chans” att de blir inkopplade för att ladda kommande natt. 

Gröna linjer är laddning med 11 kW, full fart för de flesta elbilar med andra ord.  

Orangea linjer är laddning med 4.1 kW*, den lägsta möjliga effekt för en laddbox med 3 faser aktiverade.  

Uttaget av energi ökar under ansträngda timmar 

Direkt är uppenbart att en andel av laddningen kommer flyttas till timmar som inte är önskvärda. Morgon-timmarna mellan 06 och 08 hör till de dyraste timmarna på dygnet, när stora mängder vatten behöver värmas och dagen startar för flertalet hushåll. 

Så vad händer med elpriset när det redan ansträngda röda bandet med morgon-timmarna får märkbart högre uttag av energi? Fler ska dela på den begränsade resursen under samma tid. Priset går upp.  

Idag, en dag i januari, var skillnaden i elpris mellan 05 och 08 på morgonen en ökning på 550%. En sådan ökning i pris tyder på en hög känslighet för förbrukning, och att då lägga börda på elsystemet dessa timmar kommer accelerera volatiliteten på priset.  

Bilens förmåga att dra nytta av volatilitet minskar 

I simuleringen har vi antagit att elbilen kopplas ut på morgonen, även om den fortfarande laddar – undantaget helger, då får den ladda tills den är färdig. Det är den lilla orangea svansen i grafen.  

En effekt av detta är att inte alla bilar blir färdigladdade på en natt, något som syns i grafen då skillnaden mellan grön och orange linje med samma andel bilar inte är proportionerlig med effekten – fler bilar laddar varje natt om de laddar med lägre effekt. Även detta är något som kommer driva elpriset uppåt, då möjligheten att förlägga laddning på billiga (läs: blåsiga) dagar minskar. Mängden energi som behövs förändras som bekant inte. 

Sammantaget ser vi att effekttaxan driver elpriset till att bli högre och mer volatilt när elprissignalen underordnas lokala elnätstaxor.
Effekten syns både på dygnsnivå och veckobasis. Detta gäller särskilt för effekttaxor som inte gör skillnad på tid på dygnet. 

*4 kW är ungefär dubbelt så mycket vad som krävs för att köra diskmaskin och tvättmaskin samtidigt, eftersom den el-intensiva delen av ett disk/tvättprogram bara varar en kort stund. Om en modern diskmaskin drar 2 kW under 30 minuter kräver därför ungefär 1 kWh för ett normal-program (faktiskt lite mindre enligt min Electrolux). 1 kWh/h kommer räknas som 1 kW effekt av ditt elbolag, och orsaka debitering av 1 kW i effekttopp.  

RayCloud – appen för ditt smarta hem!