Allt fler privatpersoner, företag och fastighetsägare investerar i solceller och batterilagring. I takt med elektrifieringen av samhället växer behovet av smarta energilösningar som kan lagra, styra och optimera elanvändningen. Enligt forskning från RISE är batterier på väg att bli elnätets schweiziska armékniv – ett flexibelt verktyg med många användningsområden.

Batterilagring och solenergi – en snabbt växande marknad

Patrik Ollas, forskare på RISE och tidigare industridoktorand vid Chalmers, har i sin avhandling studerat hur batterilager i kombination med solel kan användas mer effektivt. Fokus har legat på styrning av energianvändning, energieffektivisering och samspelet mellan lokalt producerad el och elnätet.

Batterilager har en intressant framtid och det finns en tydlig marknad – särskilt när det gäller styrning av energianvändningen tillsammans med egenproducerad solel.

Likström i byggnader – energieffektiv men omogen teknik

En del av forskningen har handlat om likströmsförsörjning i byggnader med batterilager. Idag används växelström för distribution i hus, trots att många apparater egentligen drivs med likström. Resultaten visar att det går att spara energi genom likström, men att utvecklingen bromsas av ett klassiskt moment 22:

• Tekniken är lovande
• Marknaden är fortfarande liten
• Det finns för få produkter anpassade för likströmssystem

Batterier och elektrifiering av flygplatser

I takt med ökad elektrifiering av transporter, bland annat elflyg och elbilsladdning, ökar belastningen på elnätet. Patrik Ollas har därför även undersökt hur solel och batterilager kan användas vid flygplatser.

• Batterier kan där spela en avgörande roll för att:
• Hantera höga effekttoppar under korta tidsperioder
• Möjliggöra laddning av elflyg
• Kompensera för begränsad elnätsanslutning

Eftersom flygavgångar är förutsägbara går det också att planera när batterierna behöver leverera som mest effekt.

Frekvensreglering och kapning av effekttoppar

Ett sätt att göra investeringar i batterilager mer lönsamma är att låta dem leverera stödtjänster till elnätet, exempelvis frekvensreglering. Sveriges elnät ska hålla 50 Hz, men frekvensen varierar beroende på produktion och förbrukning.

Batterier lämpar sig mycket väl för detta och kan dessutom användas för att:

• Kapa effekttoppar
• Jämna ut belastning vid hög elanvändning
• Optimera elanvändning i fastigheter och industrier

Batterier som energiberedskap och reservkraft

Ett annat växande användningsområde är resiliens och krisberedskap. Batterilager kan fungera som reservkraft vid strömavbrott och hålla igång samhällsviktiga funktioner som mobilkommunikation och kritiska fastighetssystem.

Test och utveckling hos RISE

RISE har fått i uppdrag av Energimyndighetens Testlab att testa kombinerade solel- och batterisystem för småhus. Syftet är att:

• Visa vilka möjligheter som finns för privatpersoner
• Ge vägledning kring dimensionering av batterilager
• Stödja utvecklingen av den svenska marknaden

Med testmiljöer som Forskningsvillan i Borås kan system utvärderas i verklig drift – något som stärker både forskning och kommersiell tillämpning.

Batteriet – elnätets schweiziska armékniv

Sammanfattningsvis kan batterier användas till:

• Lagring av överskottsel från solceller
• Effekttoppskapning
• Frekvensreglering
• Prisarbitrage (köpa billig el, använda när den är dyr)
• Reservkraft och beredskap
• Stöd till elektrifierade transporter och evenemang

Precis som en schweizisk armékniv har batteriet många verktyg i ett – och blir allt viktigare i framtidens energisystem.

Källa och ursprung

Detta blogginlägg är baserat på och inspirerat av artikeln ”Batterier är elnätets Schweizer-kniv”, publicerad av RISE – Research Institutes of Sweden.
Originalartikel: https://www.ri.se/sv/batterier-ar-elnatets-schweizer-kniv